Då var det dagen efter SM. Redan när jag vaknade imorse upptäckte jag att jag hade ett leende på läpparna. För min del brukar känslan av att ha en alldeles ny skinande guld- eller silverpeng hålla i sig i några dagar. Det som jag kommer att ha med mig betydligt mycket längre än silverpengens sken är de hemläxor jag fått med mig från Stockholm. Jag är på tok för defensiv för tävling numera. Det stod helt klart under min första match när jag stod handlingsförlamad fast jag såg vidöppna lägen för nedtagning.
jag blev utslagen i första matchen på poäng av Jennifer Pettersson och därmed var min insats i damernas +60 över. Förlusten räckte för att få mig att tagga till inför den öppna klassen. Där gick det bättre och med 3 vinster (2 på submission och på poäng) där jag tog kommando tog jag mig till final som jag sen förlorade på armbar. Sara Svensson fick tag i min dåliga armbåge och jag vågade kanske klappade lite väl fort men hon var väl värd sin vinst tycker jag.
Johan började sitt slit redan innan tävlingen. På väg upp till Uppsala påminde Johan närmast om Gollums skäggige lillebror. Detta så klart på grund av all vätska han tappat sin kropp på för att klara -73kilos klassen.
Johan vägde in med ett par hekto tillgodo och började sedan ladda. Så här med facit i hand så fick han det att se ut som att viktnedgången var den enda ansträngningen han gjorde för att ta hem guldet. Därifrån såg allt lätt ut. Johan tog sig igenom 5 matcher och bjöd publiken på en stor påse agressivitet, trollbrottning och äkta värmländsk björnfighting. Mycket imponerande tycker alla vi åskådare.
vad gäller tävlingen i övrigt var det ett mycket välordnat arrangemang. Bortsett från ett strömavbrott som gjorde att tävlingen försenades med en timme flöt allt på mycket väl. Matcherna avlöste varandra i högt tempo och alla brackets fanns tillgängliga för alla. Informationen var tydlig med en stor skärm som visade pågående matcher. ett ytterligare plus var tillgången till massörer för alla deltagare och besökare till ett mycket reducerat pris. BRA JOBBAT HILTI UPPSALA.
enda minuset tycker jag är de deltagare som lämnade WO för att slippa möta sina klubbkamrater. Är man med i leken får man leken tåla. personligen hade jag kunnat mött min egen mamma om hon stod mellan mig och guldet, förstår inte tankegången. Framför allt inte när man från början anmäler sig i samma viktklass. SKÄRPNING!!
till slut.. resultatet. För er som är nyfikna på hur det faktiskt gick kommer en länk här...
http://www.fightermag.se/nyheter/2010-09-13/resultat-sm-i-submission-wrestling
och just det... tack alla ni som hejjat och lyckönskat. och tack Alex och Billy på Yamasaki och Johan på Hilti för coachingen. Utan er, inget silver.
tack också Anna Bergli på BTB Gym för peppning och sponsring för tävlingssäsongen och så klart Christian som varit med och servat med vattenflaskor, fotat och kört bil... samt så klart stått ut med mina tävlingsnerver...
ni är bäst!!
Vi ses på mattan
... och se upp för trollen
Diana
13 september, 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar