Aftermath

Hmm... Klockan 23.30 och jag säckade precis ihop i soffan efter en otroligt bra om än något obekväm dag i en sporthall i gudsförgätna Skene. Hur vi hittade dit är för mig fortfarande ett mysterium. Tur att vi hade Peter med oss.

Ambitionerna från början var två; att åka ner och se hur en SW- tävling går till (som sagt är jag en pyjamaslobbyist och inte särskilt bevandrad i submissionwrestlingens betesmarker)
samt vara mina klubbkamrater behjälplig i att fota, ta tid och fylla på vattenflaskor och så.

Resultatet av dagen blev underhållning, tillfredsställelse och en stor frustration över att jag denna gången fick genomleva tävlingen utan att faktiskt själv få kliva upp på mattan och kriga. Nu är de bestämt, nästa gång det tävlas är jag ombytt och klar.

Så länge jag kan gå och stå själv kommer jag aldrig frivilligt genomleva en tävling till utanför mattan. Det är som att låta en tjockis praktisera på godisfabriken utan att få smaka på de smarriga pralinerna, tortyr helt enkelt.

För att summera dagen vill jag bara nämna några guldkorn som bör förevigas och några som kanske aldrig bör upprepas

att föreviga:




1. Johan vs Musse. Så mycket kärlek och fniss på en brottarmatta har aldrig skådats i ett offentligt sammanhang

2. Bästa fighter. Bucklan gick till Hilti och ingen mindre än Johan Westerberg

Björns uppladdning med ostbågar.Förlåt jag menar jordnötsringar och chokladklädda lakritsbollar.
Man kan säga att tävlingen "uppladdning med gröt vs. jordnötsringar" avslutades med att gröten fick guldmedalj + bästa fighter medan jordnötsringarna fick en bronsknapp.







Till saker som aldrig bör upprepas hör väl kanske tillfället när den välkända kommentatorn, som också är en av de tävlande, kliver ut på mattan endast iklädd shorts och uppvisar sin sälliknande lekamen.

Detta har vi av hälsoskäl inget foto på. Kan inte Fightermag sponsra honom med en T-shirt till nästa tävling???




Vi ses på mattan

Diana